Tisdagen den 11 september var Degerby bokstavligen i hetluften. Den förödande markbranden som enligt räddningsverket var på god väg mot kyrkbyn förutsatte en evakuering. Plötsligt vimlade det av uniformsklädda män och kvinnor kring Degerby Delis terrass och bland dem också Degerbybor med något frågande i blicken.
Vetskapen om att det handlade om en övning med det tungvrickande namnet myndighetssamarbetsövning var klart lugnande. Och alla fordon och fotografer bjöd ju på ett visst spänningsmoment.
Inte så snabbt som planerat men ändå i ganska god tid var den första bussen och de som valt att åka med egen bil på väg västerut. Framme i Västankvarn kom den första överraskningen. Det är inte alla dagar man redan på gården möts av kommunens ansvariga läkare som frågar om man verkligen mår bra eller behöver hjälp av någon i förstahjälpsgruppen som också bildar välkomstkommitté.
Precis så här skulle man alltså också bli mött om det handlat om en riktig evakuering i stor hast och rädsla.
Fundersam går man uppför backen mot den vackra vita byggningen, en gång lantbruksskola, numera landsbygdscentrum.
Där är det livligt kring matborden, nu gäller det att spana in bekanta och det är då man står inför sanningens minut: Inte klokt så många Degerbybor man bara känner flyktigt, aldrig sett och/eller inte minns namnet på. Och varifrån kommer alla dessa barn, som man inte heller kan påminna sig ha sett förr.
Visst passerar en del barngrupper varje dag längs Furuborgsvägen och visst samlas 4H-barn med regelbundna mellanrum också på byakontoret. Men så här många tycker man sig aldrig ha sett.
Undras hur det skulle kännas att på allvar och hals över huvud komma in här, utan den minsta nattsäck och utan aning om vad som händer där hemma, om hunden eller katten hann undan, om och när en återfärd kan bli möjlig.
Det är här man skulle tillbringa ett oöverskådligt antal dagar, utan visshet om fortsättningen, i ett kollektiv med okända faktorer.
En viss tröst bjuder det faktum att makaronerna och köttgrytan smakar rätt gott och att räddningsverkets och kommunens och försvarets representanter verkar nöjda.
Faktum är att evakueringen av Degerby gett nyttiga lärdomar också åt dem som från andra kommuner kommit för att bevittna övningen.
- Aldrig har man förstått att en sådan här övning består av så många rörliga delar, har det sagts, berättar Harri Koponen som var den som tog initiativet och nu fått besked om att det snart lär bli evakueringsdags på lite fler håll i närbelägna kommuner.
I bussen på vägen hem lovar man sig själv att bli mera medveten om alla härliga människor som bor i Degerby och som utan knot ställde sig positiva till övningen, oberoende av om de hade eller inte hade en möjlighet att delta den här gången.
Och när hösten är här på allvar ska byarådet ställa till med en våffelfest på byakontoret. För det enda som saknades i den här övningen var nog plättarna som både barn och militärer hade bespetsat sig på.
Lena Selén
Bildtext: Harri Koponen, t.h., var nöjd med övningen och med den positiva responsen också från andra kommuner.